Hoppa till innehållet
Svenska Platser

Gö Naturreservat

Gö är ett naturreservat i Ronneby kommun på 19 km², bildat 2008.

Skyddsform
Naturreservat
Areal
19 km²
Bildat
2008
Förvaltare
Länsstyrelsen i Blekinge län
Kommun
Ronneby

Om Gö

Naturreservatet Gö utgör Blekinges största sammanhängande ekskogsområde med förekomst av ett betydande antal rödlistade arter, främst vedinsekter. Merparten av skogarna utgörs av ekdominerad ädellövskog. Förutom ek finns i rikare skogar också ett varierande inslag av andra ädellövarter, främst ask, lind, lönn, bok, fågelbär och alm. Bok och ask förekommer i bestånd på några områden. Sumpskogar och skogskärr är rikligt förekommande inom området. Störst är Ålabokärret där al dominerar i trädskiktet och trädens socklar är väl utvecklade. Boamossen består av två delar och är glest bevuxen av gamla tallar. Andra naturtyper är betad havsstrandäng, sandhedar, sandfält och hällmarksimpediment.

De marina områdena runt Göhalvön uppvisar en mosaik av grunda mjuk- och hårdbottnar. En gradient i exponering leder till att vegetationen förändras successivt från skyddade till vågexponerade miljöer. De varierande bottenförhållandena möjliggör livsmiljöer för en mångfald av djur och växter.

Området är geologiskt intressant då det är ett av få ställen i Blekinge öster om Listerlandet som präglas av större drumliner. Halvön är typområde för Gömorän, Listerbyformationens understa enhet. Drumlinerna ligger utsträckta i nord-sydlig riktning.

En mängd fornlämningar från olika tidsepoker visar på människans långa närvaro i området. Ett stort järnåldersgravfält är beläget på Nötanabben på halvöns nordspets. Namnet Gö nämns första gången i kung Waldemars jordebok 1241 och syftar på den by som låg på halvöns östra sida invid vägen mot Gö udde.

Generalamiral Johan af Puke förvärvade i slutet av 1700-talet Göholms gård. Det var af Puke som ledde svenska flottans utbrytning ur Viborgska viken 1790 (det så kallade Viborgska gatloppet), under svensk-ryska kriget 1788-90 och han ligger begravd i ett gravkapell i nordöstra delen av reservatet.

Beskrivningen kommer från Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Gator nära Gö

Gator inom ungefär 1,5 km från områdets ytterkant. Listan fylls på allt eftersom gatornas läge hämtas.

Mer skyddad natur i närheten

  • Ronneby blåmusselbankar naturreservat, 142 km², alldeles intill
    Den marina miljön söder om Ronneby uppvisar höga marina naturvärden med bestånd av blåmusslor och artrik rödalgsförekomst med dominans av kräkel (gaffeltång), fjäderslick och rödblad. Blåmusselreven …
  • Lindö udde naturreservat, 69 hektar, ungefär 2,9 km bort
    Lindö udde Ligger på en utskjutande halvö och är till stor del omgiven av öppet hav. Av reservatets 75 hektar är 21 hektar land och 54 hektar vatten. Större delen av havsmiljöerna är grundare än fem …
  • Yttre Stekön naturreservat, 20 hektar, ungefär 3,3 km bort
    Naturreservatet Yttre Stekön karakteriseras av öppna berghällar med en och idegran men innehåller också partier med tätare skog. Idegransbeståndet på ön förklarades redan 1915, i länets äldsta …
  • Södra Brunnsskogen naturreservat, 154 hektar, ungefär 5,3 km bort
    Södra Brunnsskogen ligger söder om Ronneby tätort och är ett större samman hängande skogsområde. Skogen ligger nära kusten och området har ett förhållandevis milt klimat. I norr gränsar …
  • Listerby skärgård naturreservat, 10 km², ungefär 5,9 km bort
    Det 1004 hektar stora naturreservatet utgörs av de tre större öarna Arpö, Vagnö och Slädö samt ett flertal holmar och skär med omgivande hav. 242 hektar är land och 762 hektar är vatten. Berggrunden …
  • Ronneby Brunnspark kulturreservat, 102 hektar, ungefär 6,6 km bort
    Kurparksmiljö från 1800-talets andra hälft och utmark-inägostrukturen i Brunnsskogen samt det omgivande odlingslandskapets ålderdomliga struktur.
  • Idegranar på Saltärna naturminne, 0,6 hektar, ungefär 7,9 km bort
  • Idegranar på Saltärna naturminne, 0,4 hektar, ungefär 8,1 km bort

Skyddad natur enligt Naturvårdsverkets naturvårdsregister. Avståndet är räknat till områdets ytterkant och är ungefärligt.

Källa: Naturvårdsverket, naturvårdsregistret. Kartan visar områdets mittpunkt, inte dess gräns.