Anokangas Naturreservat

Om Anokangas

Anokangas är en stor sedimentslätt intill Parkajoki, ca 4 km söder om Kitkiöjärvi i norradelen av Pajala kommun. Karakteristiskt för området är torra till skarpa hedar med i stort sett trädslagsrena, glesa tallskogar. Anokangas är ett mycket naturskönt och lättvandrat naturreservat. Den typ av skog som finns här, riktigt gammal tallskog på sandig mark, är mycket ovanlig och skyddsvärd. Anokangas är dessutom ett mycket stort område, något som ökar skyddsvärdet ytterligare.

Berggrunden i området består av olika graniter till granodioriter. Markvegetationen består främst av renlavar, kråkbär, mjölon och ljung. Skogen är mestadels olikåldrig och flerskiktad och är i stora delar urskogsartad. I området finns rikligt med gamla, grova tallar som är 200-400 år och här finns även enstaka mycket grova tallar som är mer än 500 år gamla. I äldre träd finns rikligt med hänglav. Sandtallskogar hyser ofta en intressant flora av marksvampar. I Anokangas har man hittat flera rödlistade marksvampsarter som indikerar lång skoglig kontinuitet, bland annat tallgråticka, goliatmusseron och skrovlig taggsvamp.

En viss påverkan från tjärbränsleuttag och plockhuggning har gjort att mängden död ved överlag är sparsam. I områdets centrala och västra delar finns partier medutvecklingsmark. Skogen här domineras av 200-250-åriga, senvuxna tallar men plockhuggning och uttag av vindfällen har gjort att skogen är mycket gles. Här finns också inslag av ca 50-årig ungskog.

Brandpåverkan i området är tydlig genom de stora mängder tallar med kolade brandljud som förekommer i hela området. De senaste två bränderna i västra delen av området daterades till ca 1830 respektive 1952. En mindre brand inträffade också alldeles norr om Karijärvi, i området nordvästra del, ca 1990.

Anokangas är även kulturhistoriskt värdefullt och området är utpekad i Norrbottens
kulturmiljöprogram. Anokangas har använts som höstsamlingsplats för samerna i trakten under mycket lång tid. Här finns förhistoriska lämningar som stenåldersboplatser, kokgrop och boplatsgropar. Här finns även mer sentida kulturlämningar som tjärdalar och flera bebyggelselämningar. Anokangas används än i dag i renskötseln och en stor rengärda finns i södra delen av området.

Sjöarna i området är populära fiskevatten.

Beskrivningen kommer från Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Mer skyddad natur i närheten

• Pessinki fjällurskog naturreservat, 972 km², ungefär 2,2 km bort
• Norra Vaijavuoma naturreservat, 118 hektar, ungefär 3,7 km bort
• Naakaoja naturreservat, 209 hektar, ungefär 7,7 km bort
• Haaravaara naturreservat, 340 hektar, ungefär 8,5 km bort
• Mukkaharjut naturreservat, 558 hektar, ungefär 8,9 km bort
  Mukkaharjut ligger långt upp i nordöstra länsdelen, ungefär mitt emellan Muodoslompolo och Kitkiöjärvi, strax öster om väg 99. I reservatet kan man upptäcka mycket strövvänliga och natursköna skogar, …
• Marjamaa naturreservat, 12 km², ungefär 9,2 km bort
• Paljaslaki naturreservat, 138 hektar, ungefär 9,9 km bort

Skyddad natur enligt Naturvårdsverkets naturvårdsregister. Avståndet är räknat till områdets ytterkant och är ungefärligt.