Hoppa till innehållet
Svenska Platser

Stensundet Naturreservat

Stensundet är ett naturreservat i Östersund kommun på 421 hektar, bildat 2013.

Skyddsform
Naturreservat
Areal
421 hektar
Bildat
2013
Förvaltare
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Kommun
Östersund

Om Stensundet

Området är beläget ca 3 km öster om Handog, ca 10 km öster om Lit och ansluter till norra sidan av Indalsälven. Vid utloppet i älven är höjden över havet ca 250 m och de högsta partierna i norra delen når ca 325 m.ö.h. Berggrunden består av gnejsgranit i södra delen, kalksten i norr och ett bälte med alunskiffer mellan dem. Jordarterna är moiga moräner, sjösand och torv.

Blekbäcken - Stensundet har länge varit känt för sin artrika flora med bl.a. kalkbräken Gymnocarpium robertianum (NT), stor låsbräken Botrychium virginianum (NT), Cypripedium calceolus guckusko (NT), skogsfru Epipogium aphyllum (NT), vaxnycklar Dactylorhiza incarnata ssp. ochroleuca och som ett av Jämtlands orkidérikaste områden. Våtmarksområdet Blekbäcken  Stensundet har bedömts ha mycket höga naturvärden med högsta naturvärdesklassning i VMI, rikkärrsinventering och blekeinventering. Området ingår i Myrskyddsplan för Sverige som objekt Z18. Myrkomplexet beskrivs där som mångformigt med höga botaniska värden tack vare rikkärrsmiljöerna.

Ett par skogsbestånd med gran Picea abies och tall Pinus sylvestris i 200-årsåldern i västra delen av området bedömdes vid Urskogsinventeringen i början av 1980-talet ha höga naturvärden (klass 2) och senare har även delar av den kalkrika granskogen i nordöstra delen klassats som nyckelbiotoper vid Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Totalt har drygt 18 ha klassats som nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden. Höga naturvärden och flera rödlistade och / eller sällsynta arter finns flerstädes i både våtmark och skogsmark inom området även utanför nyckelbiotoper och tidigare naturvärdesklassade delar.

Av Myrskyddsplanens 468 ha ingår här 425 ha, varav ca 155 ha produktiv skogsmark varav ca 30 ha är klassat som sumpskog. Totalt uppskattas ca 50 ha av den produktiva skogsmarken vara tämligen lågproduktiv. Arealen våtmarksimpediment uppgår till ca 270 ha varav 22 ha vatten. 215 ha har placerats i högsta naturvärdesklass vid rikkärrs- och blekeinventeringarna, resten av våtmarkerna i klass 2.

Myrkomplexet Blekbäcken  Stensundet utgörs av mosaikblandmyr, sumpskog och rikkärr  kalkkärr med pågående kalktuffbildning och blekeutfällning. I området finns flera tjärnar varav en del är bleketjärnar med förekomst av kransalger, t.ex. rödsträfse Chara tomentosa och taggsträfse Chara hispida. I flera av kalkkärren förekommer sumpäggsvamp Bovista paludosa (NT). Där förekommer även landmolluskerna rödskalig bärnstenssnäcka Catinella arenaria och otandad grynsnäcka Vertigo genesii (NT). Guckusko, vaxnycklar, flugblomster Ophrys insectifera, blodnycklar Dactylorhiza incarnata ssp. cruenta, dvärgtätört Pinguicula villosa, jämtstarr Carex lepidocarpa ssp. jemtlandica, tagelstarr Carex appropinquata och glansvide Salix myrsinites är exempel på kärlväxter i våtmarksdelarna.

Fastmarksskogarna i området är omväxlande gran- eller talldominerade. Talldominerade partier förekommer mest i de västra och södra delarna. Äldsta skogen i området finns i nordvästra delen med beståndsåldern 215 år. Det är en rest av det område som ingick i Urskogsinventeringen. Där finns en hel del tall i 200  250-årsåldern och även flera granar är där ca 200 år. På dessa har bl.a. mindre barkplattbagge Pytho abieticola (VU), bronsjon Callidium coriaceum (NT), nordlig plattbagge Dendrophagus crenatus (NT) och
violettbandad knäppare Harminius undulatus (NT) påträffats. Dessutom är inslaget av grov asp Populus tremula inklusive asplågor påtagligt i denna del.

De örtrika granskogarna, huvudsakligen kalkbarrskog, är vanligare i de östra delarna och i nordöstra delen finns några bestånd i 165-årsåldern. Längre söderut i området är skogen yngre med få träd över 150 år och på flera ställen har det avverkats ända ut i myrkanterna. Återbeskogningen där består mest av lövsly med inslag av älgbetad yngre tall.

forts i bifogad fil...

Beskrivningen kommer från Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Mer skyddad natur i närheten

  • Eliasbodarna naturreservat, 27 hektar, ungefär 2,2 km bort
    Eliasbodarnas naturreservat omfattar nära 27 hektar barrblandskog, varav ungefär en fjärdedel ungefär utgörs av kalkbarrskog. Det ligger ungefär 11 kilometer öster om Lit och har fått sitt namn efter …
  • Sällflon naturreservat, 120 hektar, ungefär 4,8 km bort
    Naturreservatet är 120 hektar stort och utgörs av näringsrik granskog (Picea abies) med inslag av kalkbarrskog sammanhängande med rikkärr i naturreservatets östra delar. Kalkbarrskogen domineras …
  • Spåmansloken naturreservat, 73 hektar, ungefär 4,9 km bort
    Naturreservatet Spåmansloken är beläget i Östersunds kommun, cirka 14 kilometer sydost om Lit och 22 kilometer nordost om Östersunds centrum. Terrängen i området är flack och höjden sträcker sig från …
  • Strangellsbodarna naturreservat, 271 hektar, ungefär 5,2 km bort
    Området är beläget cirka 9 km nordost om Lit, 5 km norr om Handog, i Östersunds kommun, och i Jämtlands län. Berggrunden i området består av kalksten och det omgivande jordtäcket av sandig-moig morän …
  • Långkälen naturreservat, 120 hektar, ungefär 5,9 km bort
    Naturreservatet Långkälen är beläget i Östersunds kommun, omkring 16 kilometer nordost om Lit, vid byn Långkälen. Området är 120 hektar stort och ligger i en sydostsluttning där höjden över havet …
  • Rödhällsflon naturreservat, 360 hektar, ungefär 6,1 km bort
    Naturreservatet Rödhällsflon är beläget drygt tre kilometer nordost om Lit och cirka två kilometer norr om Indalsälven i Östersunds kommun. Området är omkring 360 hektar stort och relativt flackt. …
  • Meåsflon naturreservat, 38 hektar, ungefär 8,8 km bort
    Området består huvudsakligen av tallskog på frisk till fuktig, ibland blöt mark. Här återfinns flera högörter som tyder på kalkrik mark. Tallar med nästan övervallade brandljud finns, liksom kolade …

Skyddad natur enligt Naturvårdsverkets naturvårdsregister. Avståndet är räknat till områdets ytterkant och är ungefärligt.

Källa: Naturvårdsverket, naturvårdsregistret. Kartan visar områdets mittpunkt, inte dess gräns.