Skirvo Naturreservat

Om Skirvo

Naturreservatet Skirvo är beläget på berget Skirvvuovárrie, i dalen väster om berget och en bit upp på berget Gåbddies östsluttning. I dalgången mellan bergen breder ett vackert småkuperat moränbacklandskap ut sig. Från Skirvotjärnen i reservatets norra del rinner en bäck söderut genom några små myrar och ett pärlband av mindre sjöar på sin väg ner mot Vistån och längre nedströms Piteälven.

I reservatets norra del ligger det branta berget Skirvvuovarrie. På bergets sluttningar växer till övervägande del äldre, talldominerad och i stora delar urskogsartad skog. Speciellt högre upp i sluttningen finns rikligt med död ved i form av torrakor av tall och tallågor i olika nedbrytningsstadier. I gammeltallarna finns ofta brandljud och på tallågorna finner man många arter som är knutna till gamla naturskogar. Bland dessa märks till exempel dvärgbägarlav, lateritticka, gräddticka, fläckporing och urskogsporing. I fuktigare svackor ökar inslaget av gran, men skogen får även en del inslag av sälg och asp. Här ökar också tillgången på rötade granlågor, på vilka man finner arter som ullticka och rosenticka. På sälgarna förekommer lunglav och stor aspticka har hittats på asp i området. I Skirvvuovarries nordsluttning finns ett tallskogsområde som är tydligt påverkat av äldre dimensionsavverkning. 200-åriga tallöverståndare med enkla brandljud är allmänt förekommande, och det har kommit upp ett nyare bestånd med klen tall under. Här finns allmän till riklig förekomst av död ved.

Reservatets västra utlöpare breder ut sig i nedre delen av berget Gåbddies östsluttning. Även här är skogen urskogsartad, med stor förekomst av död ved och sällsynta naturskogsarter.

I det vackra moränbacklandskap som breder ut sig söder om berget domineras skogen av äldre sandtallskog. Här är påverkan från äldre dimensionsavverkning betydligt större. Även om det finns en del variation inom området, är tillgången på död ved generellt sett betydligt mindre i denna del av reservatet. Fläckvis förekommer dock allmänt med tallågor, och på dessa finner man sällsynta arter som nordtagging, dvärgbägarlav, gräddporing och fläckporing. På de solbelysta gammeltallarna kan man finna spår efter den värmeälskande reliktbocken och på en del tallar växer tallticka. Området har mycket god trädkontinuitet och fynd av arter som tajgataggsvamp, blå taggsvamp och dropptaggsvamp indikerar att området har god potential för mer krävande mykhorrizzasvampar. I denna del finns en gammal timrad kåta och två renhagar, som visar att området är av betydelse för samebyn Östra Kikkejaur.

Beskrivningen kommer från Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Gator nära Skirvo

• Gobde Arvidsjaur

Gator inom ungefär 1,5 km från områdets ytterkant. Listan fylls på allt eftersom gatornas läge hämtas.

Mer skyddad natur i närheten

• Gåbddie naturreservat, 59 hektar, ungefär 3 km bort
  Gåbde är beläget i den östra delen av Arvidsjaurs kommun, 35 km nordost om Arvidsjaurs samhälle och 4 km norr om byn Rättsel. Objektet består av berget Gåbdes (550 m ö h) frodiga och tämligen branta …
• Tjuörrie naturreservat, 503 hektar, ungefär 4,9 km bort
  Tjuorre-Laxtjärnen är ett större och väl sammanhållet urskogsområde på det stora berget Tjourre (580 m ö h), ca 15 km OSO om Moskosel i östra delen av Arvidsjaurs kommun. Höjdskillnaden är stor inom …
• Mattisberget naturreservat, 238 hektar, ungefär 5,3 km bort
• Lomträskvattnet domänreservat naturreservat, 23 hektar, ungefär 6,7 km bort
• Rättselberget naturreservat, 205 hektar, ungefär 7,6 km bort
• Gaddaberget naturreservat, 447 hektar, ungefär 7,7 km bort
• Spjutberget-Rymmarberget naturreservat, 229 hektar, ungefär 8,7 km bort
• Blisterberget naturreservat, 123 hektar, ungefär 9 km bort
  Blisterberget ligger ca 5 km nordväst om byn Lauker och sträcker sig upp till 555 meter över havet. Detta är långt ovanför den Högsta kustlinjen i denna del av landet. Hela bergets form styrs av …

Skyddad natur enligt Naturvårdsverkets naturvårdsregister. Avståndet är räknat till områdets ytterkant och är ungefärligt.