Rutimovuo Naturreservat
Rutimovuo är ett naturreservat i Ljusdal kommun på 813 hektar, bildat 2024.
- Skyddsform
- Naturreservat
- Areal
- 813 hektar
- Bildat
- 2024
- Förvaltare
- Länsstyrelsen i Gävleborgs län
- Kommun
- Ljusdal
Om Rutimovuo
Naturreservatet ligger i ett högkuperat skogslandskap med höjder upp mot nära 700 meter över havet och med dalgångar utfyllda av svagt sluttande myrmarker. Området har karaktär av förfjällsterräng och den här trakten uppvisar länets högsta nederbördsmängd och lägsta årsmedeltemperatur. Dessa förutsättningar har skapat en terräng rik på myrar som tillsammans med några mindre bäckar avvattnar området i flera väderstreck till Oreälven, som rinner längs reservatets västra kant. I naturreservatet finns förutom bäckarna också några mindre tjärnar.
Centralt i området breder det högsta bergsmassivet Rutimovuo ut sig där den högsta toppen mäter 689 meter över havet. Norr om toppen följer sedan flera höjder på varandra. Söder om Rutimovuos rejält branta sydsluttning ligger en dal med en större, västsluttande myr- och skogsmosaik innan reservatets tre sydliga berg Kerosmägg, samt Lilla och Stora Aitomägg tar vid. I öster sträcker Ajtomyran ut sig i nord-sydlig riktning i en markerad dalgång och på andra sidan myren ligger berget Palomägg.
Reservatsområdet omfattar ett mycket stort sammanhängande skogs- och myrlandskap med stark vildmarksprägel. Här breder betydande arealer med olikåldriga naturskogar ut sig och endast mindre ytor här och var är berörda av modernt skogsbruk. Huvuddelen av skogarna är talldominerade med måttligt till gott om gamla tallar i 220-300-årsåldern och dessa gammeltallar är lite av områdets signum. Framför allt ser man dem i den norra och östra halvan, delvis på och i kanter av myrmark, men också i höjdlägen med ljung och i lite rikare sluttningar.
Huvuddelen av skogen är präglad av äldre tiders skogsbränder, även om brandfrekvensen troligen har varit ganska låg här. Detta gäller den naturliga frekvensen. Skogsfinnar med flera kan ha ökat brandtillfällena under en längre tid. Både öppna och slutna brandljud ses i många av de gamla tallarna och de kan ha både två och tre invallningar.
Värdefull gammal grannaturskog finns bland annat i myr- och skogsmosaiken centralt i området, på Stora Ajtomäggs östsluttning samt i ett parti uppe på Rutimovuo där skogen också är hänglavsrik. På sydvästsidan av detta berg finns en välutvecklad lövbränna med ungefär lika delar björk och asp och med ett inslag av spridda sälgar.
Myrarna i naturreservatet är till stor del opåverkade av dikning. De är av intermediär typ, bara fläckvis är de av något rikare typ med gräsull, björnbrodd och snip. Välutvecklade flarkkärr med strängar emellan förekommer på Ajtomyran som är utpekad i myrskyddsplanen. Flarkkärren är mycket tydligt utbildade och är delvis terrassformade. Denna myrtyp ses också i mindre utsträckning på den lilla myren mellan Lilla och Stora Ajtomägg och på myren i sydväst. Den centralt belägna myren formas omväxlande av hårdbottnar, rissträngar och tuvor med myrtall och myrholmar.
Området innehåller spår av äldre skogsbruksmetoder. Under inventeringen av området hittades en kolarkoja och en kolbotten mellan Nordkapsmyran och skogsbilvägen. På myren Hästbäcksänget i sydväst har man av namnet att döma slagit myrhö.
De östra delarna av den kvartärgeologiska bildningen Oreåsen ingår i reservatet längs den västra gränsen. Åsen följer Oreälvens dalgång och åsstråket är ofta starkt brutet med bland annat ryggar, kullar och åsgravar. I den södra delen, från länsgränsen och ett par kilometer mot norr, är åsstråket flackare med flera grunda, slingrande fossila strömfåror. Denna del har närmast karaktär av sandur.
Som granne till välkända Stora Korpimäki naturreservat har Rutimovuo en ganska stor potential för rörligt friluftsliv och vildmarksturism, även om det ligger långt från större vägar. Genom reservatets södra halva finns en befintlig och markerad stig. Området används för jakt. Fina vyer fås från flera höjder, men också på myrvidderna som också utgör fina skidmarker.
Beskrivningen kommer från Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Mer skyddad natur i närheten
- Stora Korpimäki naturreservat, 19 km², ungefär 450 m bort
Stora Korpimäki ligger i Orsa Finnmark och är länets högsta berg. Naturreservatet är ett av de största i länet och utgörs av flera berg, våtmarker och fiskesjöar. Här kan du uppleva ett större … - Norra Gällsjön naturreservat, 401 hektar, ungefär 5,7 km bort
Reservatet består av gammal tallskog, frodigare granskog och vattendrag. Åldern på enstaka träd har uppmätts till 400 år. Här finns också ovanliga lavar och svampar som varglav och vedsvampen … - Flarksjöberget naturreservat, 293 hektar, ungefär 6,3 km bort
Det kuperade naturområdet i Flarksjöbergets naturreservat är varierande. Här finns fem bergstoppar som alla når över 600 meter över havet och i svackorna i terrängen hittar man gölar och myrmark. Här … - Stora Sundsjöberget naturreservat, 672 hektar, ungefär 6,4 km bort
id Stora Sundsjöberget i Orsa Finnmark möter du ett riktigt vildmarksområde. Berget är ca 640 meter över havet. I reservatet ingår även det lite mindre berget Låhilammsknoppen samt några myrar och … - Rovennoppi naturreservat, 74 hektar, ungefär 6,9 km bort
Rovennoppi ligger i Orsa Finnmark 525 m ö h. Området karaktäriseras av berget Rovennoppi som reser sig 50 m över den annars relativt flacka topografin med skog, myr och tjärn. Flera bränder har … - Örnbergstjärnarna naturreservat, 96 hektar, ungefär 9,9 km bort
Örnbergstjärnarnas naturreservat består av ett sammanhängande område med gammal och till stora delar naturskogsartad skog på Örnbergets nordöstra sluttningar. Topografin är delvis brant, med en … - Gönhammaren naturreservat, 31 hektar, ungefär 9,9 km bort
Gönhammarens naturreservat består av en liten bergsrygg med två toppar. Det växer mest tallskog i området men det finns även myrmark och ett antal småtjärnar. Från toppen av berget kan du få en fin …
Skyddad natur enligt Naturvårdsverkets naturvårdsregister. Avståndet är räknat till områdets ytterkant och är ungefärligt.
Källa: Naturvårdsverket, naturvårdsregistret. Kartan visar områdets mittpunkt, inte dess gräns.